Lucia morgon och jag njuter av att vara tillbaka på svensk mark.

Bibliotek

Fört av allt vill jag säga TACK, alla ni som hjälpt oss att samla in pengar till Barbro med familj. Vi fick ihop 8000kr, vilket är 2.000 000 000 miljoner Tanzanska shilling. Det betyder att vi är en bra bit på väg till ett bibliotek!

Igår lagade jag och tjejerna middag åt familjen Mushendwa, lasange och kladdkaka. Väldigt uppskattat. Vi berättade om vårt lilla projekt och det var väldigt uppskattat. Tårar och kramar, minnen och skratt. Den tid vi hittills spenderat här har varit fantastisk, jag har upplevt så mycket och kommer att bära med mig alla minnen för resten av mitt liv. Jag vill ge en eloge till Barbro Mushendwa med familj, för allt som de gjort för oss, och för alla andra. I mina ögon är hon en kvinna med pondus, vilja och framför allt ett enormt hjärta. tack!

Dagarna rullar på och vi gör inte så mycket annat än att bättra på brännan och umgås med vänner. Det börjar kännas att det är dags att åka hem, helt ärligt så längtar jag jätte mycket efter att bara få kliva av planet och ta första steget utanför Arlanda. Något som känns ännu mer är att jag kommer att missa julen, min bästa tid! Men som jag försöker peppa mig själv är att "det kommer ju fler jular".

mycket hinner hända på några veckor och jag kanske kommer att ändra inställning och vilja vara kvar ännu längre. vem vet?